Skriva en barnbok under en sommarkurs
Malin Johansson
Stensund Slott juni 2016
Jag sitter vid bordet i hallen och skriver om muskler och hur man kan göra för att slippa ha ont i dom. Där vid bordet, intill glasdörrarna och balkongen, får jag inte riktigt vara ifred. På slottet där jag befinner mig sägs det finnas ett spöke. Hon får inte ro, känner sig lurad på något vis. Det har sagts om mig att jag har ”tomtar på loftet”, just nu får jag nog säga att det är spöken som snurrar runt därinne och stör mig. Det är två små spöken som liksom bara har bestämt sig för att bli skrivna om.
Miljön på Stensunds slott är väldigt inspirerande och fantasieggande. Jag släpper taget om vad jag håller på med, musklerna jag vet så mycket om, och lyssnar nyfiket på det där jag inte vet något om än. Det dyker upp namn. Jag tror de presenterar sig. Jaha, Truls och Trasig, är det så ni heter! Jag blir direkt rättad av tankarna i huvudet… ”Lite Trasig” ska det vara.
Genom åren har jag hört spontana sagor berättas för mina och andra barn, fascinerad över fantasin och de målande berättelserna. Jag har själv försökt, men sett mig bristfälligt fattig på ord och förmåga att berätta.
Nu sitter jag här och känner att det pockar på. Flödes-skriva var ju en teknik jag nyss lärt mig, så då får det bli det. Jag börjar med att bara skriva det jag känner, det jag såhär långt ”vet”. Det faktum att …”Plötsligt finns dom bara där! Två nyblivna spöken…”
Jag har nog ett lekfullt sinne, för jag ser saker utspela sig i tankarna utifrån spökenas och flickans perspektiv. Historien utvecklar sig allt eftersom jag går igenom slottet, besöker de olika rummen och salarna. I biblioteket föreställer jag mig den dimension där spökena befinner sig, och det hörs viskningar från böckerna därinne. Spännande!
I matsalen får jag för mig att det nog skulle kunna vara dukat till fest och tankarna går till hur spökena och deras vänner då beter sig.
Truls och Lite Trasig på Stensunds slott
Den här barnboken riktar sig nog till både små och vuxna barn, vilket gör att jag får förklara det jag ser och hör i tankarna så att även de vuxna förstår. Vi har kanske blivit lite glömska när det gäller bus och fantasier när vi möts av folk som dör i var och varannan bok.
Att skriva just om spöken gör det ju lite spännande för vad är egentligen ett spöke och hur har dom det egentligen när vi inte riktigt ser eller märker av dom? De här spökena har ju inte heller kommit till genom att någon dött, bara blivit upphöjda och på spökens vis adlade, för förtjänstfull service i människornas vardag.
Att skriva för barn tänker jag kan vara både svårt och lätt. Svårt för att det finns så mycket som kan behöva förklaras utan att det blir krångligt. Svårt för att det finns så många långa och svåra ord där barnen inte känner igen sig. Lätt när det finns så mycket spännande saker och platser att utforska, som inte är självklart för ett barn. Att ta sig förbi en passkontroll och besöka den hundfria avdelningen på en flygplats, ja alltså Tax-free-shopen, är kanske inte helt lätt för ett spöke eller för ett barn.
Nu har jag hamnat i ett litet dilemma. Det är så mycket sidospår som spinner i huvudet kring de här spökena och den första korta historien om Truls och Lite Trasig. Ska jag skriva fler korta episoder eller ska jag skriva en lång saga och väva ihop alla trådarna. På något vis känns det både svårt och lätt att fortsätta skriva om spökenas äventyr i det långa formatet. En kapitelbok där det ska gå att läsa ett kapitel varje kväll för barnen, eller kanske två.
I samma stund som jag tänker att en längre historia kan vara roligt börjar spökena visa mig vart vi är på väg.
– Vi ska till ett sultanat i Mellanöstern!
Ojdå! Då får jag nog göra lite research och inte bara skriva på. En plan för hela boken och se till att alla trådarna når fram till slut.
Halmstad juli 2017
Vi är på besök hos min syster. Det blir en promenad till hamnen där båtarna i årets Tall Ship Race har samlats. Vi strosar kajen fram och fascineras av master och nagelbänkar, av båtkragar och blänkande mässingsbeslag. Där vid den yttre kajen ligger hon ”Oman II”, en stor vacker tremastare. Royal Navy från Sultanatet Oman är på besök! Oman i Mellanöstern!
Truls och Lite Trasig på Stensunds slott
Vilket sammanträffande att det just är Oman som är destinationen för mina spöken.
Det är fantastiskt att få göra ett besök och titta närmare på detaljerna ombord och fundera på hur det skulle vara om mina små vänner skulle kunna ta båten tillbaka till Sverige! Då kanske de måste skicka flaskpost till någon … Och Ethels mormor kan få besked om den utländska damen som varit på besök, med den vackra sjalen, den som blev kvarglömd på Grötö, och som hade en sådan vacker etikett med Libanesiska flaggan på …
Tänk att det finns inspiration och historier att berätta överallt, bara man sätter sig in i föremålets eller personens egen situation och funderar på vad som hände före detta ögonblick … och vad som skulle kunna hända efter …
Det hjälper mig mycket att själv låta mig förundras och häpnas över allt som spökena tar sig för. Jag låter mig överraskas och känner mig road när de far runt och försöker berätta allt de ser och upplever. Tror det är en av nycklarna till allt skrivande, att man vågar leva sig in i sin berättelse.
Väl mött framöver, nu är det dags att spänna fast säkerhetsbältena inför mellanlandningen i Turkiet. Men, vart har Lite Trasig tagit vägen?
Malin
Här läser du mer om Malin och hennes böcker: www.carpus.se
Malin El Tayara är medlem i Skriv! En gemenskap för oss som skriver och gästbloggande författare hos Kreationslotsen under temat Månadens författare. Vill du också bli det? Läs hur man gör för att ansöka här.
