Rädsla för att inte kunna hantverket
Katarina Åsberg
Vissa människor lär sig bäst genom att göra saker praktiskt. Andra är mer teoretiskt lagda. Själv hör jag till den senare gruppen. Det finns fördelar och nackdelar med bägge.
Är du praktiskt lagd så kanske du vill skriva ner hela din berättelse först, och inte förrän efteråt fundera över vad som fungerar/inte fungerar i den. Det du då riskerar är att lägga ner mycket arbete och tid i onödan, som du skulle ha kunnat besparat dig om du studerat hantverket mer innan.
Är du teoretiskt lagd så är risken i stället överhängande att du aldrig sätter igång att skriva. Du ska bara läsa på lite mer först, om karaktärsutveckling, perspektiv, tempus, språk, dialog…
Själv tillhör jag alltså den teoretiska gruppen. Ofta har jag upplevt det som en fördel. Under min skoltid var det till exempel så. Då fick jag en given läxa som sedan skulle kontrolleras genom ett prov. Det var tydligt från start vad jag behövde kunna och vad jag inte behövde kunna.
Själva hantverket har inga klara gränser, det existerar inte några bergfasta regler för vad man ska och inte ska skriva, och det finns oändligt mycket att lära.
Med skrivande är det en helt annan sak. Själva hantverket har inga klara gränser, det existerar inte några bergfasta regler för vad man ska och inte ska skriva, och det finns oändligt mycket att lära. För mig som är en kunskapssvamp har det här ställt till problem. När kan jag tillräckligt mycket för att sätta igång?
Efter en hel del grubblande (och läsande 🙂 ) har jag kommit fram till några strategier för att tackla det här dilemmat.
Skriva en förutbestämd mängd
Ja, det kan låta så enkelt att det är fånigt, men att bestämma sig för att skriva en viss tid, eller en viss längd varje gång, gör att man kommer igång. Kan vara allt från 5 minuter till 3 sidor. Utan krav på kvalitet.
Själv använder jag mig av Jeanettes Facebookgrupp #365skriv, för att göra det här. Där får jag ett ord eller en bild varje dag som jag sedan själv skriver till. (Man får lägga in det man skrivit i Facebookgruppen om man vill, men det gör inte jag, för mig blir det mer kravlöst att skriva för mig själv).
Sätta gränser för inhämtande av kunskap
På något sätt måste jag sätta en gräns och det går inte att säga att jag ska lära mig allt om ”dialog” och sedan skriva, eftersom ämnet är outtömligt.
För mig fungerar det bra med en tidsgräns. Just nu är den att läsa böcker om skrivande max 30 minuter per dag. (Ja, ni skrattar, men jag lovar, det fungerar.)
Se på skrivande på ett annat sätt
Ingen enda person, hur erfaren denne än är, kommer till fullo att behärska det skrivande hantverket. Det finns alltid mer att lära. Det är just det som är själva kärnan. Det är det som är det roliga, utmanande och läskiga med att skriva. Precis som livet i övrigt!
Blogginlägget är skrivet av Katarina Åsberg som är medlem i gruppen Skriv! Katarina har gått en 2-årig skrivarlinje på folkhögskolan i Bollnäs. Hon har tidigare mest skrivit noveller som publicerats i t.ex. Allers och Jaktjournalen, men nu provar hon att skriva en längre berättelse. Katarina älskar att läsa handböcker om skrivande, gärna hurtiga amerikanska sådana. 🙂
Katarina Åsberg är gästbloggande författare hos Kreationslotsen under temat Månadens författare. Vill du också bli det? Läs hur man gör för att ansöka här.
