Besök
Toni bjuder på ett besök i trädgården. När man skriver utifrån en plats så dyker ibland minnen upp och andra gånger tar fantasin över. På samma sätt när man läser en text.
Den här texten kommer ur en skrivövning som finns med i den kostnadsfria minikursen “Kreativa skrivövningar”. Vill du också ha roligt? Lämna din mejladress så får du första brevet direkt!
Här är övningen Toni gjorde:
Foto: Jeanette Niemi
Du står med händerna i jorden i ditt trädgårdsland.
En känsla av att någon står bakom dig får dig att resa dig upp.
Vad händer?
(Skriv i 10 minuter.)
Så här skrev hon:
“Hon stannade upp i sitt påtande och lyssnade spänt. känslan av att vara iakttagen kändes som en isbit som gled ned för ryggen.
Hon vände sakta på huvudet och sneglade bak. Ingen var där. Fåglarna hade tystnat och det var vindstilla, ändå frös Wilma.
“Du har nog bara sovit för lite inatt.”tänkte hon och fortsatte med att gräva ner tulpanerna. Dom hade varit hennes mormors favorit blommor. Gula tulpaner. Själv hatade hon gult men det var ett fint minne och hon skulle tänka på henne varje morgon när hon drack sitt morgon te på terrassen.
Vintern hade varit lång och kall. Och mörk. Eller kanske hade solen varit framme varje dag, hon skulle inte märkt något ändå. Det fanns bara tårar och saknad. Wilmas man hade fått ta hand om allt. Och det hade han gjort utan att klaga. Städat, diskat, kramat om, lämnat ifred, tagit jobbiga telefonsamtal med folk som undrat hur hon mår och om dom kan göra något.
Allt eftersom våren vaknat upp och solen blivit mer ihärdig hade Wilma gått ur sitt skyddande skal. Idag kändes det nästan uthärdligt att andas.
Nu kändes det som om någon stod där igen. Men den här gången kunde hon faktiskt se en skugga i ögonvrån. Med stel och svettig kropp vände sig Wilma sakta om utan att blinka. Så stod hon bara där. I samma kläder som när dom sist hade setts. Hon såg välmående ut och log sådär som bara mormor kunde göra.”
Tack för din text Toni! Den väcker många minnen och känslor.
/Jeanette
