Saknad

Idag har jag bestämt mig för att vara ute i min trädgård jag vill förbereda inför den kommande hösten och vintern. Jag gräver i jorden och krattar upp löven när jag plötsligt får en känsla av att det är någon som står bakom mig. Jag får en mycket konstig och olustig känsla i kroppen och hjärtat börjar slå extra slag. Som i en dröm men en då så verkligt jag vänder mig sakta om och ser min mamma stå där i en svag skugga i solens skimmer. Jag blir plötsligt rädd och hinner tänka många tankar att kan det vara möjligt och vad är det som händer. Hur kan jag se min mamma stå där klart och tydligt framför mig med en bedjande och leende blick. Hon verkar vilja säga något kommer hon med en hälsning eller är det något som hon vill berätta. Eller kan det vara så att min längtan efter min kära mamma är så stor att jag bara drömmer och önskar att hon skulle komma tillbaka en dag till mig. Jag måste nypa mig i armen ….. nej, jag är vaken och det är ingen dröm jag får inte fram ett ord och mina tankar far fram och tillbaka. Jag kan känna den starka kärleken strömma mot mig och en stark saknad och längtan om att få hålla dig i min famn och ge dig en kram. Att se eller tro mig se att min kära mamma står framför mig känns helt overkligt vad är det som gör att jag kan se att hon står där eller är det bara en fantasi. Om någon fler var här just nu så skulle jag fråga om de kan se min mamma. Kan det vara att längtan är så stark och svår att den gör mig konstig och förvirrad över min egen livssituation.