Jag älskar att lära mig saker! Det är befriande och roligt. När jag var yngre hade jag inte samma inställning, då var jag rädd för att inte kunna. Jag ville vara expert direkt.
Många snack med min presterare och perfektionist och en innerlig längtan efter att lära mig mer har lärt mig vara mer förlåtande och tillåta mig själv att vara nybörjare på det jag inte kan.
Numer kan jag njuta mer OCH lära mig mer av de kurssammanhang som jag deltar i. Jag kastar mig in i leken, även om det är obehagligt – jag vet att jag kommer ut levande och rikare än tidigare. Om än något tilltufsad och i behov av återhämtning.
Nu är jag precis hemkommen efter två veckors skrivkurs och det är helt slående att båda grupperna säger samma sak. Det viktigaste med den upplevda kursveckan har varit:
- att få kontakt med andra som skriver.
- att få respons på sin text.
- att läsa andras texter.
- att läsa sin text högt för andra.
- att skapa förutsättningar för och tillåta sig själv att skriva.
- att samtala med andra som skriver.
- att samtala och bli läst av ett proffs.
Jag förstår det precis. Jag har varit där. Därför har jag har sett till att jag har ett eget skrivsammanhang. Och även ett sammanhang för mitt företagande. Det är så jag växer.
”När jag vågar visa mig så växer jag” sa en deltagare på en av kurserna.
Det är så sant, sa jag och de andra kursdeltagarna. Se till att du är i ett tryggt sammanhang med skrivande människor som vill dig och din text väl. Då växer du.
/Jeanette
PS
Vill du också ha stöd i ditt skrivande, någon att bolla med? Välkommen till Skriv! Gemenskapen för oss som skriver.
