Läromedel och noveller

 

Monika berättar om att skriva läromedel och noveller. Kanske kan det vara något för dig?

Varsågod – Monika Thormann – om att lyckas med sin bok.

Mycket nöje!

/Jeanette

 

 

 

Gästblogg, Kreationslotsen, Monika Thormann

Fotograf: Julia Donka Thormann

Monika Thormann, lärare, frilansjournalist och författare till Kristine! 2003, Tackla, läsförståelse, skönlitteratur Natur och Kultur 2008, Leva sin dröm, Hoi förlag, 2013, Vid vägs ände, Bonne Nouvelle , nr 3, och Munnen, Bonne Nouvelle nr 4, 2013.

 

När jag skrev kapitelboken Kristine! Bonnier Carlsen 2003 (finns endast som e-bok numera) skrev jag manuset på en dator vars sparfunktion krånglade. Jag vet inte hur många meningar jag skrev ner bara för att upptäcka att de hade raderats. Då var det bara att formulera sig en gång till. Ibland tror jag faktiskt att det blev bättre andra gången meningen skrevs ner. Men hu så frustrerad jag var och vilken tid det tog!

 

De första kapitlen skrev jag för hand, men snart upptäckte jag tjusningen i att skriva direkt på datorn. Dock hade jag en handskriven kladd på vad varje kapitel skulle innehålla.

 

Idén till Kristine! fick jag efter att min mamma, Anneliese passat min dotter Julia. Mamma hade berättat en historia om en flicka som bodde på en båt i Berlin 1939 och när jag hörde Julia återberätta den förstod jag att det handlade om mammas egen uppväxt. Jag intervjuade mamma, min fantasi spann igång och snart hade jag kommit igång att skriva.

 

Boken, som är avsedd för barn i åldern 6 – 9, år är fiction, baserad på en sann historia.

 

2007 skickade jag in ett förslag på ett läromedel till redaktören Martina Lorentsson på Natur och Kultur. Hon tackade nej, men hörde av sig några månader senare och undrade om jag hade några noveller. De behövde dem till ett läromedel.

 

Jo då, svarade jag trots att jag inte hade en endaste novell i byrålådan. Jag fick ett par veckor på mig att skriva tre noveller. Med stor vånda vände jag ut och in på min hjärna för att komma på något ämne att skriva om. Jag fann då berättelsen om tjejen som hängde med den snygge killen hem över natten. Morgonen därpå erbjöd hon sig att gå ut och köpa bröd och ja resten får ni läsa själva. Den storyn hade min kompis Lotta berättat för mig kanske femton år tidigare. Redan då hade jag sagt: ”Den berättelsen skulle man skriva ner” Novellen fick namnet Den röda klänningen och finns publicerad i Tackla, läsförståelse, skönlitteratur, röd pist.

 

Jag skrev sammanlagt elva noveller till Tackla. Ibland utgick jag från något jag själv upplevt eller hört talas om, ibland utgick jag från en känsla eller en mening som bara dök upp i huvudet. Novellen Traktorn kom till efter att jag hört talas om en bondpojke som tagit sin pappas stora traktor och åkt med den till korvkiosken inne i samhället och novellen Ja, si stockholmare kom till efter att min son och några kompisar varit och fridykt en natt och blivit hotade av en man med gevär. I novellen Mötet fantiserade jag om hur det skulle vara att efter många år möta den där killen som jag mötte på ett tåg i Europa i ungdomen.

 

När jag skrev novellerna gjorde jag alltid en kladd för hand först och satte mig sedan vid datorn för att skriva ner berättelsen.

 

Jag går alltid igenom allt jag skriver väldigt många gånger och skriver om. Ibland lyckas jag dock träffa rätt i språk och stil direkt och behöver inte skriva om så mycket. Bäst blir det när jag hittar den där inre rösten som berättar. Då är det bara att följa den.

 

Numera vet jag dock att jag inte behöver vänta på inspiration eller någon inre röst. Om jag är någorlunda utvilad kan jag skriva nästan var och när som helst. Det lärde jag mig när jag skrev novellerna och fick det ytterligare befäst på en skrivarkurs hos Ann Ljungberg för ett år sedan.

 

Bäst skriver jag dock om jag har en deadline. Det var så tydligt när jag skrev novellerna till Tackla. Jag hade bara några veckor på mig att klämma fram dem och resultatet är jag faktiskt ganska nöjd med.

 

Ett gott råd till dig som vill bli författare är att skriva något varje dag. En blogg kan vara en början. Då tränar du dig på att berätta regelbundet. Att läsa mycket är också viktigt. Fundera över vad som gör att du tilltalas av vissa texter och vad som skiljer en bra och dålig text åt. Viktigast av allt är dock att aldrig ge upp!

Om och av Monika

www.monikathormann.se

www.metrobloggen.se/lycklig

Böcker

Kristine!
Tackla

Comments

comments

Login