Från ”Årets rookieförfattare” till målmedveten författare

 

Idag berättar Elisabeth Akteus Rex om hur hon lyckats skriva sina böcker. Hon ger också värdefulla tips om hur man kan styra upp sitt skrivande för att få böckerna skrivna. Att lyckas med sin bok.

Mycket nöje!

/Jeanette

 

Kreationslotsen - gästblogg

Foto: Elisabeth Akteus Rex

Tre böcker på ett och halvt år blir kontentan när jag snart tittar i backspegeln. Mina två första böcker, Dold Agenda och Naken Sanning, släpptes med mindre än tio månaders mellanrum och nu är det dags för redigering av den tredje boken, Mörk Avsikt, som släpps i Juni.
Det kanske låter som att jag bara sprutar ur mig böcker, men riktigt så enkelt är det inte. Dold Agenda, debuten som jag också vann titeln ”Årets Rookieförfattare” med tog i själva verket 5 år att skriva. Jag satt och nötte min text vecka ut och vecka in. Ändrade, lade till, drog bort, kom på nya grejer, ändrade igen. Under den här perioden levde jag med texten; på promenader, på gymmet, när jag skulle sova. Inspirerades av saker som hände runt mig. Och så växte boken fram. Det fanns perioder när jag var så extremt trött på texten, andra gånger när jag undrade vad sjutton jag höll på med, ingen skulle ändå vara intresserad av att läsa mitt dravel. Men jag har under hela min skrivprocess haft en rejäl styrka: Jag har aldrig någonsin gett upp min dröm. ”Det handlar inte OM jag ska bli författare, utan NÄR”, har varit mantrat jag muttrat som en grammofonskiva på upprepning. Och det är just den övertygelsen som fick mig att slutligen inte bara komma i mål, utan också våga tro på texten, att den faktiskt hade något unikt som skulle uppskattas av andra. Och mycket riktigt, idag har mängder med människor läst den. Och läser man den, vill man läsa Naken Sanning. Och har du väl läst Naken Sanning, då bara måste du ha Mörk Avsikt.

Kreationslotsen - gästblogg

Foto: Elisabeth Akteus Rex

Mina böcker behandlar olika slags maktmissbruk. I Dold Agenda tar det sig uttryck i våldtäkter och drogberoende, i Naken Sanning om sekterism och pedofili och i Mörk avsikt om hedersrelaterat våld och fördomar. Jag har behövt göra mycket research, och kände mig ibland rätt vanmaktig inför uppgiften. Det har hänt att jag har funderat på vad jag egentligen gett mig in på, men ändå fortsatt med min research. Och det gav också resultat, och visade sig vara en otroligt intressant del av själva skrivarprocessen och något som lärde mig massor.

 

Då jag nu nått mitt mål – är numera en författare som gett ut flera böcker – då behövde jag ha ett nytt mål. Det nya är att jag ska kunna försörja mig som författare. Där är jag inte riktigt än, så under tiden tickar livet på med heltidsjobb och extraknäck som gyminstruktör. Dessutom har jag 3 barn att ta hand om. Så det finns minimalt med tid till att skriva, men det går. Det kräver en del disciplin dock. Praktiskt ser det ut så här för mig: Varje torsdagskväll är helig. Då sätter jag mig med min bästa vän, datorn, på en restaurang i stan. Pluggar in musik som gör mig kreativ i lurarna, beställer in lite mat och sitter sedan konstant och skriver i 6-7 timmar. Det har gått så pass långt att kyparna på restaurangerna här omkring känner igen mig och frågar om jag vill sitta vid mitt ”vanliga” bord och beställa det jag alltid brukar beställa. Det är framför allt på dessa torsdagskvällar som mina manus växer fram. Det handlar inte om att skriva när jag är inspirerad, för skulle jag vänta på det skulle det inte bli många sidor skrivna. Det handlar om disciplin. Precis som med ett jobb. Det kan hända att jag sitter en kväll och det är så trögt att jag enbart lyckas knåpa ihop en sida. Men oavsett så kommer jag framåt. Jag har haft perioder när det varit trögt i månader, när jag inte vet vad som ska hända i mitt manus, hur jag ska ta mig vidare och hjärnan vrider sig som i kramper. Och varje gång så vet jag att det förr eller senare lossnar, bara jag inte ger upp. Och när det väl lossnar, då är det otroligt kul att skriva för då kan jag skriva femtio sidor på några dagar.

Kreationslotsen - gästblogg

Foto: Elisabeth Akteus Rex (privat bild)

Jag vet att vissa författare gör utförliga synopsis där man mer eller mindre spaltar upp allt som ska hända i boken. Jag gör definitivt inte så, det skulle döda hela skrivarprocessen för mig. Jag hänger upp boken på några stolpar, 4-5 stycken, som utgör grundstommen i boken. Har jag bara dessa klara för mig sätter jag mig och skriver. Ibland kan det då hända att mina karaktärer gör saker som jag inte tänkt att de skulle göra, och jag blir både överraskad och förvånad, men inser också att det var precis det som var tänkt att de skulle göra hela tiden, som gör böckerna så mycket bättre. Slutet vet jag sällan innan jag börjar skriva, utan det får växa fram. Nu när jag skrev slutscenen på den avslutande boken i min trilogi blev jag faktiskt förvånad själv över hur det slutade. Inte förrän i de sista meningarna visste jag att det skulle sluta på det sättet. Det är väldigt roligt att lyckas förvåna sig själv. Det gör också att jag undviker att verka förutsägbar, eftersom jag aldrig vet själv vad ett stycke jag skriver kommer att kunna generera för följder.

 

Idag när jag kommit så långt som jag gjort är jag extremt glad över att jag inte gav upp eller slutade tro på mig själv eller min dröm.
 

Mina tips till dig som skriver:

  • Skriv en bok som du själv skulle vilja läsa.
  • Vinkla boken så att den på något sätt blir unik, det kan vara handlingen, språket eller upplägget.
  • Gör research om du känner att du inte känner till allt om ett ämne, även om det tar emot. Det är otroligt givande och ger boken betydligt mycket mer trovärdighet.
  • Ha disciplin. Skriv bestämda dagar eller tider och håll det. Att arbeta med en bok är som vilket annat arbete som helst.
  • Sluta aldrig tro på dig själv.

 

Comments

comments

Login